En efter en kommer de in i kapellet på Lekholmen. Ännu en grupp av konfirmander ta del av den kristna trons grundsatser i form av talkshow, som sedan bearbetas i olika grupper och aktiviteter och diskussioner.
I dag var temat, den Helige Ande.
När jag sitter och väntar att bli inkallad i storsamlingen tänker jag på hur ett ämne kan bli både intressant och relevant när man bearbetar det på ett annorlunda sätt: Genom musik, filmklipp, samtal – som utgår från ungdomarnas egna referenser. Det fanns en tid när jag också hanterade konfirmandundervisningen genom att sitta tillsammans med ungdomarna i ett varmt rum i några timmar och föreläste. Hur inspirerande kan det bli? Samtidigt är jag medveten om att modellen med storsamling / talkshow förutsätter en rätt stor medarbetarskara med specialkunnande.
Twitterväggen fylls med kommentarer och frågor, och en del svar. Samtalet rör sig smidigt och röstningsapparaterna kommer till användning för att kartlägga vad ungdomarna anser, bl.a. när det gäller hur det är att förstå Anden. Hjälpisar uttalar sig och fördjupar och bearbetar frågeställningar under ledning av programledarna (av vilka den ena själv gick i skriba bara för några år sedan). Och så kör Vad säger prästen videovinjetten igång, jag välkomnas fram och igen en gång får jag möjligheten att reflektera kring frågor på storsamlingen, svara på frågor, kommentera röstningsresultat och se och kommentera film- och videoclip.
Det har fascinerat mig hur ofta konfirmander kan citera vad jag har sagt i storsamlingar och hur mycket av vår undervisning fungerar. Men framförallt är det så roligt. Jag gillar storsamlingar.