Författare: Daniel Jakobsson

Nu har vi startat igång Lekis 2 för 2022 och vi gjorde det med en BANG.
En riktigt fin dag med mycket skratt, upptåg och fina diskussioner och fin gemenskap!
På bilden ser man en ganska normalt onormal situation på ett skribaläger och det är bland annat sånt här som gör lägergemenskap till en sån speciell grej.

Man brukar säga att Kaos är granne med Gud och det är särskilt tydligt här på Lekis!

/Daniel, Lägerledare

…är helt underbara.

Klockan är 0200 på sista natten på Matteus sista skribaläger för i år och jag skriver några sammanfattande rader innan jag får några timmars sömn inför att vi ska packa oss hem.

En del blir skräckslagna av tanken att vistas en månad med 50 tonåringar på läger. Men det är nog bara för att de inte testat. Vad kan va vackrare än Hjälpisar som håller fina tal till sina konfirmander en sista kväll, eller konfirmander som säger att deras tro har fått konturer och blivit starkare.

Det känns surt att åka hem i morgon. Jag hade LÄTT velat va minst en månad till men det blir ett fint minne att plocka fram i höstrusket när vi satt i kapellet och jag hörde ungdomarna be böner för varandra. Det hördes på dem att de menade vartenda ord.

”Andakter är jättesköna för att man får ha en stund för sig själv. Fast alla är i kyrkan tillsammans så är det tystnad och det är jätteskönt och så sjunger man lite sånger. Sen när det finns såna här bönestationer så känns det verkligen lite som att man sku ha nån med sig, och man känner inte sig sådär ensam”

”Till mig har andakterna varit jättelugnande och när man sjunger så har jag lyssnat mycket på de där orden”

”Det har varit väldigt annorlunda än vad jag trodde. Jag hade förväntat mig att prästen står framme i salen och predikar men nu är det Bönevandring och så och jag hade aldrig kunnat tänka att det skulle finnas något sånt. Andakterna överlag är ett bra ställe att sätta sig ner i fred och tänka för sig själv en stund och få ut nått av det och kunna fast be…”

På läger så är det viktigt med rutiner och att avsluta tillsammans är både fint och värdefullt. Natistunden är därför en av lägrets mest uppskattade programpunkter i all sin enkelhet. Vi sitter i ring och lyssnar på varandra säga nått kort om dagen. Nån av ledarna/hjälpisarna berättar en story ur sitt liv och sen ber vi en bön med hjälp av frälsarkransen.

Dessutom sjunger vi vår Natisång, en sång som så småningom blir en viktig tradition som följer med upp genom hjälpisåren. För många blir kanske natistunden en fin Flashback till barnaårens nattande med sång och bön.

I år har vi kunnat sitta ute vid solnedgången och ha natistund och det har blivit många fina kvällar tillsammans