…är helt underbara.
Klockan är 0200 på sista natten på Matteus sista skribaläger för i år och jag skriver några sammanfattande rader innan jag får några timmars sömn inför att vi ska packa oss hem.
En del blir skräckslagna av tanken att vistas en månad med 50 tonåringar på läger. Men det är nog bara för att de inte testat. Vad kan va vackrare än Hjälpisar som håller fina tal till sina konfirmander en sista kväll, eller konfirmander som säger att deras tro har fått konturer och blivit starkare.
Det känns surt att åka hem i morgon. Jag hade LÄTT velat va minst en månad till men det blir ett fint minne att plocka fram i höstrusket när vi satt i kapellet och jag hörde ungdomarna be böner för varandra. Det hördes på dem att de menade vartenda ord.
Matteus Ungdom 