Kvart före elva på förmiddagen startade båten från Degerö med ett helt gäng glada och förväntansfulla konfirmander. Tänk att Lekis 1 äntligen har börjat!
Så, vad gör vi egentligen första dagen på ett läger?
För min egen del hade jag gärna haft femton guidade rundturer när jag var första gången på ön eftersom varje hus har ett eget namn, och varje dag hittar man en ny stig med ett nytt litet hus. Jag har fortfarande inte lärt mig hur många hus det egentligen finns här på ön, och då är det inte första sommaren jag är med här…
Men tillbaka till lägret.
Första dagen på ett nytt skribaläger brukar vara ett enda stort infopaket. Förutom rundturer, genomgång av schemat och en massa nya ansikten har vi dessutom hunnit fundera på vad tro egentligen är.
De flesta i både ledarteamet och konfirmandgänget verkar tro på något, men få kan formulera i ord VAD det är de tror på. Det kanske mer är en känsla eller en vilja att ha något att kunna luta sig mot. Något som är större än oss.
Men det är just det som är det fina med detta läger. Vi har fortfarande en hel vecka på oss att utforska dessa utmanande frågor, och kanske lyckas man bilda sig en uppfattning om vad tro är för en själv. Eller kanske hittar man ett helt nytt tankesätt. Det återstår att se.
När jag förstod att det är just jag som har turen att få blogga idag, insåg jag på samma gång att jag bara hade lyckats ta EN ENDA BILD under hela dagen. Den bilden tog jag i båten när vi var påväg till Degerö för att ta emot konfirmanderna. Jag frågade runt ifall någon annan av ledarna har tagit bilder, men INGEN hade kommit ihåg att fotografera idag.
Jag tror att det sammanfattar just den här dagen ganska bra.
En hektisk dag med fokuset på annat än kamera och telefon.
Lekis 1, nu kör vi!
//emma