Vi på Matteus skribaläger använder något vi kallar för dagböcker som en sorts undervisning. Både konfirmander och hjälpisar får brevväxla med en ledare dagligen, vilket möjliggör en chans för alla att tänka själv och låter alla formulera sina ord i textform.
Dagböckerna ger också en chans för både konfirmander och hjälpisar att ställa frågor rakt till ledarna, frågor som de kanske inte kommit på i andra sammanhang eller inte har välat fråga högt.
Ibland är det till och med en uppgift: Ställ en fråga till ledaren!
Jag minns när jag var hjälpis då länge sedan. Då skrev jag med vår kyrkoherde Steffe som visste typ allt (eller det kändes så i alla fall).
Däremot hade jag ibland lite svårigheter med detdär att kunna tänka vidare, med att utmana mig själv och fundera på saker som kanske känns jobbiga eller kräver mycket hjärnarbete. Däremot ville jag nog ta vara på chansen och tänka vidare, så jag fick en brilliant ide – Jag frågar Steffe i min dagbok!
”Hur tänker man på såndäna stora/svåra livsfrågor?” skrev jag.
En enkel mening. Lätt att förstå. Inte lika lätt att besvara
Som svar fick jag något som definivt var längre än en mening. Det var längre än en sida.
Nu råkar jag inte minnas vad jag fick som svar, men det fins en möjlighet att jag inte läste det då direkt. För som hjälpis hade jag nog ett annat mål också: att ha det riktigt roligt och få hänga med kompisar.
Denhär dagboken hittade jag lite före jag åkte ut på läger i sommar. Då läste jag svaret jag fick – och det passade ganska bra ihop med vad jag själv har upplevt under de åren jag hängt med i församlingens ungdomsarbete.
Så, här är mina egna top tre tips på hur man kan fundera på svårare livsfrågor (eller annat klurigt). Allt dethär funkar kanske inte för alla, men i allmänhet tror jag att de är nyttiga när man vill bearbeta något.
- Tala med andra människor
Jo, det är alltid trevligt att lista ut grejer på egen hand. Samma gäller eget tänkande, men jag tycker det finns ett problem med att begränsa sina tankar till sin egen hjärna: min egen hjärna tänker väldigt likt mig själv. Genom att diskutera med andra har man en chans o lyssna till olika perspektiv och tankar från personer med olika bakgrunder och upplevelser samtidigt som man själv kan dela med sig sina egna åsikter. Det är väldigt värdefullt. Det leder även in till tips nummer 2:
2. Våga utmana dig själv
Hjärnan älskar att ha rätt (vi har en video om det på en av våra Thinkshower!). Att ha fel är inte lika kul, och det är naturligt att försöka undvika det. Men helt som man lär sig av alla misstag man gör under sitt liv, tycker juag man inte skall vara rädd att bli utmanad våde av andra och sig själv. Varför är en ganska bra fråga för det – Varför tänker/gör jag såhär? Förstås skall man tänka på sin egna mentala hälsa också, om man ifrågasätter varför man dricker ett glas vatten vid lunch eller varför man valde en vit skjorta istället för en blå så kan det snabbt bli tungt. Man behöver (o ska) inte tänka om exakt varje grej man gör – det är bara jobbigt. Däremot kan det vara väldigt värdefullt att inte låsa sig in i vanor och bara tänka på ett sätt bara för man alltid har gjort det – speciellt när det gäller sånt som kanske inte är självklart. Väldigt få har genomtänkta, slutförda tankar och åsikter om vad meningen med livet är eller vad som händer efter döden.
3. Ge dig själv tid
Stora livsfrågor kallas stora eller svåra för en orsak. Det är inte riktigt likt att lära sig vilken färg en apelsin är eller vad som händer om man rör en het spis. Ibland (eller, ofta) kräver det en längre tid att processera tankar, kommentarer och annan input man fått från sin omgivning när det kommer till knepiga grejer. Man ska inte förvänta sig att vara expert direkt, och inte heller bli missnöjd om man inte är det.
Inga tips gör livsfrågor lätta, men jag tycker det är viktigt att ha rätt mindset om man påriktigt vill jobba med att fundera på och utveckla sina egna åsikter gällande dem. Dessutom tycker jag dehär tipsen funkar allmänt bra som en checklist när det finns något man är fundersam över.
-Kim