Publicerad i Matteus Ungdom

Böneband, ljus och nattvard

Vi firar kvällsmässa varje söndag och onsdag på Lekholmen under Matteus församlings period. På onsdagarna är kyrkan ofta full, eftersom Lekisonsdagens gäster också deltar i mässan. Mässan är kort (ca 30 min) och ungdomarna medverkar med musik, predikan, böner, textläsningar och som nattvardsassistenter. Frågar man ungdomarna vad som är bäst i mässan blir svaret bönevandringen eller skribasångerna. Såhär skrev en konfirmand om nattvarden; “…jag får en lugn och fin känsla av det. Det känns på något sätt heligt och som att något är närvarande”.

Patricia Högnabba

 

Publicerad i Matteus Ungdom

Att prata om det svåra

dödohopp

Hälften av gruppen säger att de tänker på den dagligen. Den andra hälften säger att de förtränger den. Nästan alla har mött den. Alla skulle vilja skjuta fram den. Vad har vi pratat om idag? Döden.

Jag tror att ämnen blir mindre skrämmande om man pratar om dem. Vi behöver våga prata om våra rädslor och vi behöver våga prata om sånt vi inte vet något om. Jag tror att det är svårast att prata om döden när man är mitt inne i att ha den för nära – att det är lättare att handskas med den i förväg. Därför har vi med konfirmanderna idag stannat upp inför döden. Vi har funderat på om vi är mera rädda för den egna eller andras död. Vi har funderat på vad som händer efter döden och vi har funderat på huruvida människan har rätt att påverka sin egen (eller andras) livslängd. Vi har också funderat på vad kristendomens “himmel” väcker för tankar. Många tycker att det är svårt att tro på gyllene gator uppe bland molnen. De som har den starkaste himla-tron har ofta en mer abstrakt bild av himlen – “ett helt annat slags tillstånd. Typ samma förändring som när man föds.”

Igen en dag att vara tacksam över – fylld är fina möten och värdefulla samtal.

Patricia Högnabba