Jag tror det finns få dygn som är lika intensiva, spännande, händelserika och fulla med nya upplevelser som det första skribalägerdygnet. Det hinner hända så mycket så dygnet verkar ha en massa timmar men ändå går tiden otroligt snabbt. Det är inspirerande att se hur ett gäng glada men aningen försiktiga ungdomar stiger i land på Lekis och efter endast några timmar delar med sig av sina djupa och fina funderingar om tro med människor de aldrig förr har träffat. Att få följa med hur hjälpledare gör sitt bästa för att få konfirmanderna att känna sig hemma och höra konfirmanderna konstatera att dagen varit rolig ger mej hopp och tro på att lägret ska bli riktigt bra. De flesta är ganska överens om att inledning känns smått kaotisk då alla försöker hitta rätta ställen och veta var de ska vara när men kaoset övergår i lugn då vi samlas för en avslutande natistund på klipporna vid den tända brasan. Tacksam över möjligheten att få dela liv under en vecka med ett gäng fina ungdomar stämmer jag in i vår natisång:
Nu är dagen slut, den dag du gett åt mej, nu är jag trött, o Gud, snart sover jag. Du blir ej trött som jag när jag vilar vakar du och skyddar mej, båd’ natt och dag.
/Tonja, ungdomsarbetsledare
Matteus Ungdom 