9 dagar. Det låter som en lång tid. Men då man kommit till sista kvällen så inser man att tiden rusat fram. Time flies when you’re having fun. Då man frågar ungdomar vad de gillat mest svarar de flesta gemenskapen. Gemenskapen utvecklas då vi gör saker tillsammans, då man vågar bjuda på sig själv, då man bjuder med andra och då man vill lära känna varann. Lekar, volleyboll, simning, spel, musik och vattenkrig fungerar som utmärkta redskap för att stärka gemenskapen.
Vattenkrig – alla vann!
Då sommarens första läger nu är på slutrakan kan jag inte vara annat än tacksam. Tacksam för att vi tillsammans lyckats genomföra ett läger trots restriktioner och osäkerhet. Tacksam för att ungdomarna efter ett tufft år visat att vi tillsammans kan hjälpa, stöda och uppmuntra varann så vi orkar se på hoppfullt på framtiden. Tacksam för att alltid kunna lita på Gud tar hand om oss, varje dag.
Simmande är en av de många sakerna konfirmanderna hittar på under fritiden, det är pop nu i det varma vädret
Efter andra dagen på Lekis 2 känner konfirmanderna till ön lite bättre och vet både vad och var roliga saker kan göras på fritiden. Konfirmanderna trivs bra på holmen och många tycket att holmen är en bra plats för skriban.
”En av de bästa öarna”
”Bra ö”
”Jätte helig”
Är några av sakerna konfirmanderna sagt om vår älskade skriba ö. Roligt att höra att de också tycker som vi, att det verkligen är en speciell plats med speciella möjligheter.
I diskussionspasset den första dagen så fick konfirmanderna med hjälp av olika bilder försöka sätta ord på sina förväntningar inför lägret, särskilt med tanke på det här att fundera på tron. För vissa är det en helt ny grej för nära är det något som man redan hunnit en del på vägen. När Lekis 2 i går satte igång att fundera så kände jag att det fanns en härlig nyfikenhet och en faktiskt stor förväntan på att få upptäcka mer om tro och livsåskådning. Det bådar gott inför de kommande dagarnas diskussioner
En stor del av det som gör fiilisen på Lekis till just lekisfiilis är musiken. Musiken finns med i det mesta vi gör här. Musikvideor används som en del av undervisningen, innan vi äter sjunger vi ”Glädjens herre var en gäst vid vårt bord idag…”, i andakterna sjunger vi tillsammans under bönevandringen och vi avslutar dagen med att sjunga vår ”natisång” ute på klipporna eller på sandstranden. Ibland ekar ”Så länge jag lever, så länge jag finns kvar på denna jord…” från toakön, och alltid är det någon som går omkring med en bärbar högtalare och spelar finsk iskelmä, 90-talspop eller låten som spelades i thinkshowen dagen innan. Under både volleybollsmatcher och voffelparty ekar musiken ut över holmen och bidrar till stämningen.
De omtyckta skribasångerna är en viktig del av våra stämningsfulla kvällsandakter och de äldre ungdomarna vill sjunga just den sången som bidrog till att deras egen skribaupplevelse blev så speciell. Ju längre lägret lider desto fler ungdomar är det som hänger med och musicerar under andakterna.
Under ett av dagens pass övar konfirmanderna in en sång som de leder på morgonandakten följande dag. Det är ofta lite nervositet i luften när passet börjar. Att ställa sig upp och sjunga eller spela framför andra är utanför de flestas bekvämlighetszon. Men när vi gör det tillsammans och fokuserar på gemenskapen och fiilisen försvinner spänningen ganska fort. ”Jag vill inte sjunga, jag kan inte, jag tänker sen inte sjunga” sa en konfirmand innan passet började. Följande morgon stod hen på scenen i kapellet tillsammans med några andra och ledde sången för hela lägret.
En av de sånger som blivit mest omtyckt och som alltid sjungs i slutet av våra mässor är Välsignelsen. Och jag förstår varför den blivit så populär bland ungdomarna. Dels är det en vacker sång. Men Främst är det så otroligt fint och mäktigt när alla – konfirmander, hjälpisar och ledare – tillsammans stämmer in och sjunger: ”Herren välsigne dig och bevare dig, låte sitt ansikte lysa och vare dig nådig, Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.”
Och när du åker från holmen är det alltid någon som står på bryggan och sjunger: ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull. För ingen annan är som du.”
Daniela, vuxenledare
Musikpass i kapelletMässaNatistund på klippornaSolnedgång
I morgon startar Lekis 2 i gång. Idag har vi i ledartematet förberätt lägret, så att de kommande konfirmanderna skulle ha en så bra start på lägret som möjligt och att de skall känna sig välkommna och sedda genast från början.
Många av oss ledare och hjälpisar har varit på läger redan i flera år och varit med om att göra skribalägren till de bästa möjliga. Själv har jag varit på läger redan i 8 år efter min egna skriba. Både som hjälppis och vuxenledare. Vad är det då som får mej och alla andra att komma ut till lekholmen år efter år på skribaläger?
Nästan alla som någonsin varit på lekis talar ofta om den speciella ”lekisgemenskapen”. Den gemenskapen som finns här på lägret är helt unik från andra gemenskaper. Då man är på lekholmen kan man säga att vi är alla en stor familj. Man hjälper varandra, lyssnar och respekterar andra och deras åsikter, vi lär oss nya saker tillsammans, skrattar tillsammans och disskuterar om livets stora frågor tillsammans. Alla dessa saker bygger den speciella gemenskapen som bara finns här på lekholmen.
Bland annat är det här en av orsakerna varför jag själv och många andra, år efter år har kommit på skribaläger. För att få uppleva det på nytt och för att få ge vidare av den till de nya konfirmanderna, som sedan i sin tur blir hjälpisar och ger vidare av den igen.
Matteus Ungdom 