Författare: Matteus Ungdom

En stor del av det som gör fiilisen på Lekis till just lekisfiilis är musiken. Musiken finns med i det mesta vi gör här. Musikvideor används som en del av undervisningen, innan vi äter sjunger vi ”Glädjens herre var en gäst vid vårt bord idag…”, i andakterna sjunger vi tillsammans under bönevandringen och vi avslutar dagen med att sjunga vår ”natisång” ute på klipporna eller på sandstranden. Ibland ekar ”Så länge jag lever, så länge jag finns kvar på denna jord…” från toakön, och alltid är det någon som går omkring med en bärbar högtalare och spelar finsk iskelmä, 90-talspop eller låten som spelades i thinkshowen dagen innan. Under både volleybollsmatcher och voffelparty ekar musiken ut över holmen och bidrar till stämningen.

De omtyckta skribasångerna är en viktig del av våra stämningsfulla kvällsandakter och de äldre ungdomarna vill sjunga just den sången som bidrog till att deras egen skribaupplevelse blev så speciell. Ju längre lägret lider desto fler ungdomar är det som hänger med och musicerar under andakterna. 

Under ett av dagens pass övar konfirmanderna in en sång som de leder på morgonandakten följande dag. Det är ofta lite nervositet i luften när passet börjar. Att ställa sig upp och sjunga eller spela framför andra är utanför de flestas bekvämlighetszon. Men när vi gör det tillsammans och fokuserar på gemenskapen och fiilisen försvinner spänningen ganska fort. ”Jag vill inte sjunga, jag kan inte, jag tänker sen inte sjunga” sa en konfirmand innan passet började. Följande morgon stod hen på scenen i kapellet tillsammans med några andra och ledde sången för hela lägret. 

En av de sånger som blivit mest omtyckt och som alltid sjungs i slutet av våra mässor är Välsignelsen. Och jag förstår varför den blivit så populär bland ungdomarna. Dels är det en vacker sång. Men Främst är det så otroligt fint och mäktigt när alla – konfirmander, hjälpisar och ledare – tillsammans stämmer in och sjunger: ”Herren välsigne dig och bevare dig, låte sitt ansikte lysa och vare dig nådig, Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.”

Och när du åker från holmen är det alltid någon som står på bryggan och sjunger: ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull. För ingen annan är som du.”

Daniela, vuxenledare

I morgon startar Lekis 2 i gång. Idag har vi i ledartematet förberätt lägret, så att de kommande konfirmanderna skulle ha en så bra start på lägret som möjligt och att de skall känna sig välkommna och sedda genast från början.

Många av oss ledare och hjälpisar har varit på läger redan i flera år och varit med om att göra skribalägren till de bästa möjliga. Själv har jag varit på läger redan i 8 år efter min egna skriba. Både som hjälppis och vuxenledare.
Vad är det då som får mej och alla andra att komma ut till lekholmen år efter år på skribaläger?

Nästan alla som någonsin varit på lekis talar ofta om den speciella ”lekisgemenskapen”.
Den gemenskapen som finns här på lägret är helt unik från andra gemenskaper. Då man är på lekholmen kan man säga att vi är alla en stor familj. Man hjälper varandra, lyssnar och respekterar andra och deras åsikter, vi lär oss nya saker tillsammans, skrattar tillsammans och disskuterar om livets stora frågor tillsammans. Alla dessa saker bygger den speciella gemenskapen som bara finns här på lekholmen.

Bland annat är det här en av orsakerna varför jag själv och många andra, år efter år har kommit på skribaläger. För att få uppleva det på nytt och för att få ge vidare av den till de nya konfirmanderna, som sedan i sin tur blir hjälpisar och ger vidare av den igen.

– Solina

Idag har vi funderat på vad ondska är, vem de är som orsakar det och hur kan vi göra för att världen kunde bli en bättre plats. En fundering som har varit central idag är att hur kan det förekomma så mycket ondska om det finns en god Gud.

”Ondskan i världen är ett bevis på att Gud inte finns” hörs på diskussionspasset. Jag tar ett djupt andetag eftersom jag vet att diskussionen framför kommer att bli lång och frustrerande, hoppeligen också givande. Men eftersom vi tidigare kommit underfund med att människan är bakom allt ont ställde jag frågan ”Vad skulle det krävas för att ondskan fick ett slut” ?

”Nå att människan int sku välja att göra ont, så enkelt är det ju” och ”Vi borde bli av med fria viljan isåfall för då kunde ingen göra ont, men det skulle innebära även att vi inte skulle ha möjlighet att välja gott”

De här två svaren sammanfattar ganska bra min syn på hur ondskan kan bekämpas. Vi människor är Guds redskap här på jorden och de är vi som borde göra det. De är vi människor som väljer hur vi använder oss av den fria viljan.

Under dagen lyssnade vi till en sång som hette Tack Förlåt. En början på att bekämpa ondskan i vår värld kan finnas i de här orden. Genom att visa tacksamhet, be om förlåtelse och kanske de viktigaste genom att förlåta, gör vi världen till en bättre plats.

Jag vill lära känna nya människor- är säkert den meningen man hör aldra flesta gångerna, då man frågar varför konfirmanderna valt att gå på skribaläger. Att få nya vänner och stärka på de relationer man redan har är en av de bästa gåvorna skriban kan ge. Jaa, på skriban lär man sej även en massa nya saker, vi funderar på Gud, Jesus, tron och allt mellan liv och död. Förutom dessa stora frågor, börjar man på skriban även fundera på frågor angående en själv. Man börjar tänka på hurdan person man egentligen är och vad man själv tycker och tänker om saker. Då är bästa sättet att bearbeta funderingarna att tala med en annan konfirmand, hjälpis eller ledare. Jag gick skriban själv på matteus sommaren 2012. Själv kommer jag ännu ihåg en massa saker från lägret, men aldra bäst minns jag människorna och den speciella gemenskapen. Det är just denhär gemenskapen som gör skriban till så speciel, som gör att man ännu många år efteråt kommer ihåg vem man delat stuga med och vem som var din skribagruppshjälpis. Från skriban får man med sej minnen man aldrig glömmer och sådana relationer som uppstår bara här. Man kan säga att man får vänner för livet.

-Solina

I skriban försöker vi förmedla kristendom genom olika undervisningspass. Vi satsar mycket på varierande undervisningmetoder och ett begripligt innehåll. Ibland får vi dock bidrag till förmedlingen av kärleksbudskapet från oväntat håll. Den här sommaren har det varit från ett team, som man kanske inte direkt skulle lista upp blad de undervisningsansvariga, nämligen köks- och städpersonalen.

Denna sommar har vi ett helt fantastiskt team i Lekisköket (och städningen). Kökspersonalen har bjudit på god mat och – vad som är ännu viktigare – de har bemött våra konfirmander med en kärleksfull attityd. Som bonus har de nästan dagligen överraskat oss med lyxiga bakverk eller nybakat bröd.

Att göra det lilla extra för en annan – kanske nån du inte ens känner – det är att leva ut kristendomens budskap i sin bästa form.

Patricia/vuxenledare